Taɣuri taseklant ɣef D Tayri Kan

Taɣuri taseklant i wammud n tullisin « D tayri kan » Noufel Bouzeboudja

D taɣuri i as-yexdem uselmad asenqad Belɛidi Lyas.
Tizrigin ACHAB


1- Askan n udlis :
Ammud n tullisin s uzwel « D tayri kan » i yura Nawfel Buzebbuǧa i d-yefɣen ɣer tezrigin ACHAB di tmurt Lezzayer deg useggas 2016. 09 n tullisin i d-yeddan deg wammud-agi.
2- Tameddurt n umaru :
Nawfel Buzebbuǧa d amyaru ilemzi seg tmurt n Leqbayel ilul deg useggas 1981deg Tizi Ɣnif lwilaya n Tizi Wezzu. Yesɣer yakan tutlayt taglizit deg tesdawit n Tizi Wezzu. Yunag ɣer Lurup deg 2009. Iselmed tafransist akked teglizit akked taɛrabt. Ddeqs n tmura ideg yedder neɣ i d-iḥewwes ; Biljik, Fransa, Lispan, Danmark … Taggara-agi iselmad tarrayin n tɣamsa ad t-naf daɣen Ixeddem amezgun am tceqquft Aka i d nekkni !.
Ddeqs i yura, yerna mačči deg yiwet n tewsit kan : yura ungalen, ticeqqufin n umezgun, tamedyazt akked tullisin ... Yettaru s krad n tutlayin :
• S tefransist yura adlis pensées pensantes i d-yeffɣen deg Lezzayer ma d tlata-agi nniḍen ffɣen-d deg Fransa : adlis Espoires déchus akked wammud n tmedyazt Algérie : Banquet des nonchalances akked udlis du haut de nos potences …

• Steglizit yesɛa ungal : A Pepple in the réver i d-isuffeɣ deg Kamrun …

• S tutlayt taqbaylit yesɛa ammud n tullisin « Ahya ssimra » i d-yeffɣen ɣer tezrigin tira 2013 akked udlis Brut-as i wawal-iw i d-yeffɣen ɣer tezrigt Lulu.com deg 2011. Rnu ammud-agi n tullisin « D tayri kan »…

3- Agzul n tullisin i d-yeddan deg wammud-agi :
1- Ccah ! d tayri !
Tayri deg tlelli deg Kupenhagen yettidir Magnus akked tin iḥemmel. Leḥmmala ɛinani, teddun deg yizenqan, afus deg ufus. Imdanen ferḥen mi i ten-ttwalin ttemsudanen.
Tayri n Waɛli deg tmurt ideg yuget « maca ». ur yufi amḍiq ideg ara yidir leḥmmala akked Tefsut yettaf taḥnact deffir n lunfi « amphi » ɣef tdekkant ideg sneɣlen zzit yerna ɛusen fell-as yiɛdawen n tayri, iḥuliyen.

1- D tawlaft kan !
Ɣef sin n yilmezyen seg tmurt n Merruk Raǧa akked Muḥsen, teffeɣ tewlaft-nsen deg lantirnat, deg-s ttemsudanen seg tqemmuct. Tawlaft telḥa am lebraq, walan-tt akk deg tmurt tezger ula d tilisa. Imsulta wwin-ten ɣer lḥebs n uɛiwed n ttrebga.
Tadyant-agi tuɣal d asentel ɣef yilsawen n medden akked tedwilin n tɣamsa. Yal wa amek yettwali tamsalt ; seg tama d regmat akked tuḥsifin aladɣa sɣur yinselmen imeṭṭurfa. Seg tama nniḍen llan wid yeqqaren ulac lɛib di tayri suddsen anejmuɛ iwumi ssemman « kiss-in » ideg wid imḥemmalen ad msudanen deg ubrid. Ilmezyen-nni yuɣal ffɣen-d, mlalen daɣen yerna msudanen daɣen hhhh.

2- Alexandra d Ṣara.
Yal wa akken i as-tefka twenza, yal yiwen ad iger asurif alaḥsab n teɣzi uḍar-is temxalaf targit seg umdan ɣer wayeḍ. Alexandra d tarewla seg lḥif n Likwaṭur ma d Ṣara targit-is ad terkeḍ ɣef yal tamurt, ad d-tezzi i umaḍal akken ad tekkes lxiq ad twali ddunit.
3- Iberdan n nniya yelhan.
D sin n yimdanen ixeddmen ɣef liser, sishilen iberdan akken ad ɛeddin medden n tkeryas neɣ s ikamyunen akken ad awḍen ɣer yiswi nsen. Loco iɛus ɣef yimsebriden ittɛeddayen deg ubrid n udrar n Patio Bonito. D abrid isawnen, yenneḍ, iḍyaq yerna itteḥlucug seg nnda akked waman n ugeffur. Ma d Amaddu deg Sinigal ixeddem am Loco deg tmurt-is Sinigal ɣef tɣaltin Maristes.
4- Mama sima.
Mama Sima tettrebbi deg yiɛecciwen-is igujilen i d-isegra ṭṭrad. Tedhen-iten s tayri d leḥnana. Temmal-asen tamusssni akked ddunit . terra-asen-d aseḍsu d ussirem.
Tussa-d tmacint s lamer n lmir akken ad hudden iɛecciwen-nni ; ad bnun Icinwaten asensu din. Sima akked yigujilen bedden, qquzmen tamacint. Bu tmacint yebra i ccɣel-is, yers-d isuden afus n Mama Sima. Lmir bu tɣennant yuɣal-d iceggeɛ-d yegla-d ula s yibulisen. Ula d Mama Sima tikelt-agi mačči wehd-s tedda-d yid-s taddart. Imḍebber n yimsultiyen mi iwala liḥala-nni yenna « nekk ad dduɣ ɣer yidis n ugdud »
Lmir yerra aḍar, yefka-as i Sima akked yigujilen-ines snat n tzeɣwa ideg ara idiren.
5- Nirbhaya
Nirbhaya, d tarbeɛt n tlawin ixeddmen addal n tiqqar akken ad ḥuddent ɣef yiman-nsent, ad rent tiɣri i yirgazen ittaḥqqaren tilawin neɣ itɛeddayen fell-asen s tuzzuft tuccmit. D Bahti i d-isbedden tarbeɛt-agi imi ula d nettat tedder tamuḥqranit.
D tilawin yettawin adebbuz deg ufus, teddunt deg yiberdan d yizenqan n temdint NEW Delhi. anda ufant tameḥqranit ad d-rrent tter n tmeṭṭut-nni. Ad yečč tiɣrit yerna ad glunt yes-s ɣer yibulisen. Ula d ibulisen tenna-asen Bahti : « lukan txeddmem lxedma-nwen ulac dacu ara aɣ-d-yawin nekkenti ɣer da ! »

6- Tilelli-w tuffirt.
D agraw n tlawin, yessawal ɣer tukksa n lḥiǧab akked nniqab akked ččadar azegzaw. Ttaṭafent-d tiwlafin, srusent-tent-id deg lantirnat. Tigawt-agi teffeɣ Iran telḥa deg ddeqs n tmura. Tilawin deg yiberdan neɣ deg lkiran ad ksen lḥiǧab, ad beddent s yibeddi ad t-fent abeḥnuq-nni deg ufus ad iɛelleq.
Shaida d yiwet gartullas-agi. Seg wasmi i d-tsemɣi tibucin i as-sersen aččadar azegzaw, baba-s igdel-as iɣimi d umsalam yid-s am wakken mačči seg uksum-ines. Tella tettekki deg ugraw-agi. ɣer taggara tessaweḍ armi i as-qeblen deg uxxam ad tekkes ajellab-nni tuɣal tettrus kan aḥram, tseḍhar-d ccuca ines terna tessuden aqerru n baba-s.
Yemma-s tewwet ɣer uttafttar n tewlafin, tesken-as-d udem n yemma-s akked tmeddukal-is asmi aqerru n tmeṭṭut n Iran itteddu ibed, acebbub yettawi-t ubeḥri.
7- Jimbut d Yen.
D sin n yimeddukal, Jimbut d aderɣal ma d Yen yegzem-as yiwen n uḍar. Leḥḥun tteẓẓun isekla deg lexlawi akked tẓegwa. ḥemmlen ayen xeddmen yerna ḥemmlen tudert, ttqessiren, ttnecraḥen, ttemsarfuyen ttemsuɣalen. Timeddiyin ttɛeẓẓiren s tezlatin akked tissit.
8- Iberdan ɣer uɣerbaz.
Tettawi-d ɣef ubrid ttaɣen yinelmaden akken ad awḍen ɣer uɣerbaz. Iswi yiwen meɛna abrid yal wa amek i as-d-yettas.
• Karine akked Julien akked Caroline d Christen ttaṭafen lkar, ttemlilin din, cennun tudert akked tayri.
• Yuri,Jj akked Edenjevy, ttzeggiren asif, ttaṭafen ɣer umrar ittwaxedmen s wuzal « câble» akken ur ten-yettawi ara wasif. Ttzeggiren ɛeryan alama wwḍen ɣer yidis nniḍen ara rsen lqec-nsen.
• Julien akked Carolline, d yemma-tsen iten-yettawin ɣer uɣerbaz. Ur tettɛemmid ara ad naɣen neɣ ad slen i yiɣeblan n tsertit akked ddunit, yal yiwen yettara akitman ad isel tuɣac i as-yehwan.
• Ɛali akked Weltma-s Faṭma-Zehra tteddun ɣef uzagur n uɣyul, 5 n ssbeḥ i beddun tikli ; tteddun ɣef udrar n Atlas n Merruk. Tteddun cennun nutni ɣef tudert akked laṣel cennun tizlatin n Tbuɛmrant. Terḥa-ten tmurt akked ugellid M6.
• Mumu d Fifi d anehhar n baba-tsen iten-yettawi. Baba-tesn itekka, yesɛa tuyat. Munir ur yettara ara taɣeggaḍt n tkerrust, yeqqar-as ibulisen ttagaden baba, ur zmiren ad xedmen acemmek.

4- Azɣan aseklan i wammud n tullisin:
- Azwel n tullist d tafyirt taḥerfit tarumyigt « D Tayri kan » ur yelli ara d azwel n ḥedd n tullisin i d-yeddan deg wammud akken nuɣ tanumi. D azwel i d-yezdin akk tullisin. Ma nger tamawt asentel n tayri yettuɣal-d akk deg tullisin : Tayri gar teqcict d uqcic, tayri n Mama Sima ɣer yigujilen tettrebbi, leḥmala gar sin n yimeddukal Jimbut d Yen akked tayri nsen ɣer ugama akked yisekla, leḥmala n tlawin n Iran akked terbaɛt n Nirbhya i tlelli-nsent …

- Amaru ur yexdim ara tilisa i yidigan ideg ḍrant teḥkayin n tullisin-ines. Ur yeqqim ara kan deg tmurt n Leqbayel neɣ n Lezzayer, yeffeɣ seg uɣelnaw ɣer umaḍlan. Anager yiwet n tullist i yeḍran deg tmurt n Leqbayel ma d tiyaḍ yal yiwet anda. Ddeqs n tmura i yefren am Ccin, Iran, Merruk, Kupenhagen, Marikan, Kulumbya, Sinigal, Nex Delhi … imi amaru yekcem ddeqs n tmura yessen ddeqs n yimdanen seg leǧnas nniḍen. Yewwi-aɣ-d seg tirmi-ines akked wayen iwala d wayen yesla.

- Yulles-aɣ-d Nawfel Buzbuǧa kra n teḥkayin tigerɣlanin, d tidyanin iɣef yuzel ddeqs wawal am tedyant-nni Kiss-in deg tmurt n Merruk neɣ tadyant-nni n tlawin ittekksen lḥijab-nsent deg yiberdan, ttaṭafent-d tiwlafin … Meɛna amaru am wakken ikukra neɣ mazal yettwali d lɛib ad d-yalles kra n teḥkayin ur nelli d lɛib deg tmura nniḍen xas ulama mazal-it d lɛib neɣ d lɛar deg tmurt-nneɣ am tmenɣiwt n yimuḍan ur nḥellu, neqqen-ten akken ad sixfen fell-as laɛtab akked uqraḥ. Neɣ tayri neɣ tuzzuft gar sin n yirgazen neɣ snat n tlawin …

- Tameslayt isemres umaru d tameslayt taxfifant, ur telli d tin iweɛren, ur tesɛi ddeqs n wawalen iqburen wala awalen atraren sekra n win yesɛan ccuya n uswir deg teqbaylit ad yizmir ad yegzu tullisin n Nawfel. Isekcam-d ula d awalen akked tenfaliyin s tutlayin tijenṭaḍin.

- Amaru deg tullisin-ines ur d-yedhi ara deg ccbaḥa n tmeslayt imi ur isuget ara tinfaliyin akked tugniwin n uɣanib ; mačči d wa i d abrid yefren Nawfel akken ad d-yejbed imeɣri meɛna netta yedha mlih deg ṣṣenf n teḥkayini d-ihekku akken daɣen yefren iḥulfan d yisental ara iɛejben imeɣri.

- Amaru yekcem deg tmettiyin ideg ḍrant teḥkayin n tullisin, yekcem deg uxemmem-nsent d wansayen-nsent yeɣra deg umezruy d tsertit n tmura-nni. Yessen tameslayt-nsen ɣef aya i d-isedday tinfaliyin neɣ awalen s tutlayt-nsen amedya deg tullist « iberdan ɣer uɣerbaz » isedda-d tinfaliyin akked yisefra s tmaziɣt n Waṭlas n Lmeṛṛuk. Seg tama aya dayen yelhan ad isnerni tamussi yimeɣri maca daɣen tikwal mi ara yeṭṭuqet waya tettas-d tewɛer ccuya tɣuri n tullist.

5- Kra n tenfaliyin neɣ timukkisin iyi-d-ijebden lwelha :
- Tisudan n yilmeẓyen, di yal tama di tmurt, srehben irebraben. Akka i ilaq ! ilaq medden ad srehben irebraben s wayen akken keṛhen, s wayen akken ɣef wacu sserhaben.

- Tilifun n kapitan yeggumma ad yeḥbes. Netta segmi yeẓra d anwa i as-d-issawalen, yugi ad yerr awal. (Yezzi ɣer lɣaci yenna) : nekkni nxeddem i ugdud mačči i wid i aɣ-iḥekmen !

- Tmuqqel-it, twehha-as s udebbuz-nni-ines ( tenna-as Bhati i kapitan) : Lemmer txeddmem ccɣel nwen ur d-nettas ara nekkenti ɣer dagi.

- Tessuden yemma-s, ma d baba-s ala. Seg wasmi i d-tsemɣi tidmarin, yenna-as : « dayen asuden ! wa ur yettmussu wa » ... seg wasmi tebda tettuɣal d tameṭṭut, seg wasmi bdan yidmaren-is ttimɣuren, werǧin imuqel-itt baba-as s allen-is amzun akken tuɣal d lɛib, mačči d yell-is mačči d idamen-is.
- Qqiment ɣer umeṭraḥ, tebda yemma-as tzeggan-as-d tiwlafin asmi tella d tilemẓit deg yiseggasen n 70, tallit-nni n ccah, acebbub ibuḥra, iɣallen iseḥla-ten yiṭij …

- Limer ittsetḥi M6-nni ad aɣ-d-iceggeɛ lkar. Netta yesɛa Mordjan, lbankat la qqaren yesɛa tadrimt ula di Swis. Nekkni ɣef uɣyul nettruḥu s aɣerbaz.

6- Taggarayt:Nawfel Buzebbuǧa imsikel, fell-aɣ ur icuḥ yewwi-aɣ nunag yid-s, ners deg ddeqs n tmura. Isuffɣeɣ seg uxemmem aqbayli ɣer uxemmem agreɣlan. Neẓra-d igduden d wamek ttxemmimen, neẓra-d amennuɣ n yimdanen yettnadin ɣef uzekka yifen imir. Nwala-d tilawin ittruẓun leqyud i tlelli skemcent lbunya rrant tiyita. Nwala-d imdanen yedduklen akken aɛdaw ad yebru, ad yerr aḍar ɣer deffir, lbaṭel yugar-it lḥeq. Nawal-d tayri inḥafen gar zzebra d yifḍisen ; deg tmura ideg iṭṭuqet « maca » ; rrehba n wat uččamar tetteddu ɛinani ma d tayri akked tlelli teqqel d lɛar. Akken yebɣu yuɣzif ufus n lbaṭel lbunya n lḥeq asmi ara d-tas ad tewwet alama tewwi anṣib-is.


Belɛidi Lyas

Comments